onsdag 16 mars 2011
Moi moi!
Lördag 12/3 Blev det Zuper Zumpa på 3 timmar, hade hur kul som hellst, köpte mig ett terminskort :)
Viktminskning: -1.1Kg (mätt dagen efter)
Måndag 14/3 Zumba en timme, skulle haft knut, fast han fick åka till sjukhuset :( vi sänder massor med varma kramar till han o hans familj! Claudio tog över passet.
Viktförändring: 0kg.
Tisdag 15/3 Salsa Aerobic
Vikt förändring: -1.1Kg (också dagen efter igen?!? =D )
ikväll blir det scout nu en hundpromenad innan frukosten
//Kim
måndag 7 mars 2011
Konstiga drömmar??!!??
Dröm nummer 2 denna morgon:
jana är gravid igen men har gått över tiden med nästan 2 månader hon hade blivit igångsatt med medicin i drömmen... drömmen slutar med att hon konstigt nog visar en dambinda med två små blodfläckar och åker iväg...
Nästa dröm under samma morgon... då är jag på väg med en gammal kompis till mamma som heter Yvonne, vi pratar lite hon berättar att hon haft ett hus i falun nyligen och att hon bor kvar borta vid vingåker, en tredje kvinna följer med oss nån granne typ som sen försvinner... vi går på en grusväg som leder rakt in i en skog med lätt uppförsbacke, sen kommer vi fram till ett stort växthus som tidigare varit helt övergivet och de flesta rutorna krossade på, men nu möts vi av en bekanst som heter alex, som säger åt oss att stänga för växternas skull, massa mystiska växter kan jag se när jag tittar närmre på växthuset och jag hajjar till ;) .... sen i drömmen går vi in, yvonne försvinner snabbt iväg på något sätt i denna dröm inne i växthuset måste man öppna luckor i insektsburar som är fyrkantiga och ca 30x40 cm yvonne är som sagt väldigt duktid på detta jag hinner sätta första foten i ena buren utan att trampa på nån konstig insekt... sen när jag ska sätta vänster foten i nästa bur så ser jag hur en kräftliknande insekt lyckats klättrat upp på kanten som egentligen ska bara direkt mot luckan men han kommer igenom i nån glipa ocg rammlar ner och tar sig sedam mot mot till den bur där min högerfot befinner sig samma stora glipa verkar finnas här med så jag blit orolig och skriker ... så kommer det nån som tar tag i den och nån som hjälper mig ur burarna som jag nu har fötterna i..
vi hade missat att på höger sida om dem så fanns det en gång bana till de andra som var där inne... å väl där tillagade de olika skaldjur som de gjorde till krabblilknande kött och räkor som hettades upp på stekliknande bord.... därifrån såg det ut som om det fanns nån affär lite längre in med godis och nudlar å andra grejjer själv såg jag något konstigt skaldjur på stekbordet bakom mig såg ut som typ tusenfoting/centipede fast "skalet" som omringade dess "sektioner" var aldeles knall rött som på kräftor och undesidan vit sen stack det böjda smala ben it ett par på varje "sektion" börja och pinn-smala vit/genomskinliga typ som ett par klor på varje "sektion.. jag blev lite äcklad... men sen vaknar jag å tänker att jag vill ju se mera av det som var längre in i växthuset..
konstigt att drömma tre olika drömmar opå en å samma morgon å endå lyckas komma ihåg alla dessa :s ....
lördag 5 mars 2011
varför?
"Gave you all I had
And you tossed it in the trash
You tossed it in the trash, you did
To give me all your love is all I ever asked,
Cause what you don't understand is
I’d catch a grenade for ya
Throw my hand on a blade for ya
I’d jump in front of a train for ya
You know I'd do anything for ya
Oh, oh
I would go through all this pain,
Take a bullet straight through my brain,
Yes, I would die for ya baby;
But you won't do the same" -Bruno mars - Grenade
..texten ovan var ett utdrag som stämmer väldigt bra in på hur jag känner mig i min relation med omvärlden och människor nära mig....
För er läsare som inte känner mig så har jag under min uppväxt alltid varit en "enstöring" eller som jag själv föredrar säga "en beskådre av livet-den verkliga teaterpjäsen..
har inte haft några direkta riktiga kompisar.. ni vet sånna som man umgås med och som står en nära, jag har försökt år efter år att bli vän/kompis med folk det funkar väl sisådär, träffa folk och börja prata sporadigskt/spontant med folk är en sak... MEN sen när det kommer till att umgås mer än nån gång kanske i halvåret/året så..ja det funkar bara inte.... sen när folk man trott varit ens vänner plötsligt inte svarar på en sån banal sak som ett sms eller helt plötsligt så hör man inte ett knyst .. eller så börjar de umgås med nån annan kompis igen som tidigare ratat/skitit i den personen Eller så förändras något innom hemmet så mitt upp i allt så har man ingen som står där och kan glädjas åt det nya i huset osv... visst alla har saker runnt om kring sig som gör påverkar alla på olika sätt, eller kanske rent av får dem att glömma bort de andra....
nån bästa vän har jag inte haft tidigare,jag har försökt under mina år på denna jord, men alltid kännt att alla glider mig ur näven, och jag lyckas inte förmå mig att hålla kvar vid dem eller det klassiska..... jag duger inte för dem utan ist för att inse att andra "vänner som sårat dem" inte är bra för dem så går de tillbaka till dem och säger att dem är deras bästa vänner.. men jag då??...
...finns ingen plats för en kim, jo i familjens hjärtan och min kompis Karin, visst det är EN kompis men samtidigt så vill jag inte risskera att näta ut den vänskapen vi har hon är en av de få personer som verkligen förstår mig och det jag gått igenom och varför jag är som jag är...
det är dock drygt att alltid tänka så mkt och känns så mkt och vara så nedrans lättpåverkad/sårad av andra... varför ska JAG bli sårad... vill folk inte veta av mig FINE.. MEN då kan de väl endå säga det till mig på en gång och gärna berätta vad jag gör fel eller varför de inte tål mig eller vad nu det än än beror på.
för jag känner mig DAGLIGEN som en grön alien från något slags uttre galat med omvänt solsystem.. totalt missplacerad, och sånnt får en bara att vilja gråta rent ut sagt, visst man kan må dåligt över sitt förflutna, men att inte kunna känna den dära tryggheten att man har ett litet nätverk av kompisar som kanske kan förstå en smula när det gäller mig hur jag funkar.
behöver just nu skriva av mig, folk brukar inte läsa så vitt jag vet sånt här dravel men jag behöver bara rensa huvudet... att se ens vissas bilder på fejjan kan t.o.m kännas lite sårande MEN detta är hur JAG känner ALLMÄNT när det gäller ALLA mina vänner relationer... dvs att Jag+Vänskap med andra= inget som ens gud velat/önskat att jag ska få ta del av så pass till den graden att jag kan känna mig trygg.
FRÅGAN ÄR hur ska man lösa detta??... tänker inte grubbla på vad det skulle vara för fel på mig... alla har ju ett val och i mitt fall är väl min roll "den där utstötta man hellst gärna slipper för den personen kan vara knepig att förstå sig på,eller rent av jobbig för den är knäpp" eller nått...
nåja....skulle kunna ruta mig in på detta i 48 kvadraters oktaver utan å komma nån stans. samtidigt som nån blir säkerligen stött på mitt skrivande.
Nån som kan glädjas med mig?
Nån som hellre säger som det är till mig än att inget säga alt. säga hälften av något?
Nån som kan stå ut med en "vän" som behöver få lära sig med om "vänskaps relationer"?
ja frågorna är många.. bästa vore om jag kunde på något sätt koppla bort alla tankar och känslor när det gäller andra utanför min familj så det inte existerade inne bland mina tankar.. vill inte tänka på sånt som gör att jag känner mig på något sätt misslyckad/nere/missplacerad etc..
//Gala
3 mars kl 15:27
Sitter här fördig i skolan å allmänt sysslolös i väntan på att jimmy å vår nya älskling (läs bilen)
ska komma å hämta mig på universitetet, med tröttheten fortfarande hängandes tätt över mig som en skugga..
..så sitter jag här har precis läst en annan husky blogg, om som några bekanta till en vän till mig vars ena hund blivit blind nu på även andra ögat... man kan inte ungå själv och tänka TÄNK OM det skulle hända nån av mina älskade pojkar, visst skulle det kännas otroligt jobbigt att hunden skulle bli blind, å sen börjar man fundera,, hur skulle jag själv reagera? skulle jag också kunna ta det på samma bra sätt som dem?? Å hur skulle min ena hund ta det om han blev blind??... det är par frågor man tänker på ..speciellt då jag har alltför otroligt stor benägenhet i att sätta mig in i andsras situationer å tänka på hur ja själv skulle känna mig,... och jag känner så otroligt lätt med andra i deras svåra saker de går igenom...
jag vet jag må vara knäpp kanske som är sån,.. men innerst inne har man väl en oro då man själv varit med om så mkt att ytterligare nått tråkigt ska hännda/kan hännda... visst man går inte å fokuserar på sånnt varje dag men däremot så kommer det sånna tankar varje dag... eller så komemr det massa själv-analytiskt och många gånger själv kritiska tankar om något man själv gör som igår till exempel när jag var på harrys...
lite gammla bekanta djs skulle spela, knäpp som jag är hade jag inte kollat upp så mkt om vad de skulle spela med den ena "vegetal" som jag inte sett/hört lira på många år (för mig iaf) så hade han visst bytt stil helt och hållet???!!??...
från fyllon/psy till nå helt annat totalt bottenapp för mig :( .. gick dit dum som man är i hopp om att detta skulle bli en härligt kväll med fullon/psy/goa etc... ist bläv det dubstep och dnb... dnb är ok om man lyssnar på nån/några låtar hemma.. men å dansa till det och drum ´n bass?? :s
nä finner inga som hellst melodislingor som tar en med på en audionom resa och leder bort all tankeverksamhet mot en harmonisk väg... well dennos spelade iaf härligt Teckno.. och JA det var "riktig" ..inte sån där clubtrance/hardtrance etc som anndra tror e "techno" ...
var härligt gung.. men något hade typ sugit all energi ur mig.. måste vart den dära dubstepen som folk såg helt "skadade" ut när de "dansade till" .. förstod mig inte alls på det och känner mig som en såndär grön alien :s någonstan från en yttre galaxt men omvridet solsystem....
flygande älgar nu börjar tiden äntligen rinna iväg... postar detta senare i minBlobb ..som jag medger med ett medvivande att ja jag är dålig på att skriva blogg , men å andra sidan jag e dåligt på mkt saker som krävern kontinuitet... faller lätt in i min egen lilla värld och för många andra kan man ibland inte riktigt förstå sig på hur jag egentligen tänker och funderar villket för mig många gånger gör sociala situationer mkt mer krävande ocg påfrestande för mig mot vad jag tidigare villjat medge för mig själv alternatift erkänna för mig själv ^^
proferrosrhatten sitter på känns det lite som, ja jag är professorn över mitt eget lilla liv jag känner mig själv hehe ^^
hoppas denna lilla resa var genomförbar för er kära läsare, nu när jag delat med mig lite av mina tankar å sånnt ^^ //Kim aka Galadwen förtydligande säg : Gala-dw-en ;) så nu kan ni uttala mitt nicknamn gärna lite snabbare än hur flo försöker tala "valiska i finding nemo ;)
tisdag 1 mars 2011
Ny Biiil!! :D
NU har vi en NY bil!! Jimmy grundlurade mig totalt ;) ska försöka lägga upp en bild i morgon om jagh inner ska till v-ås å hämta den gammla bilen, efter universitetet sen till scouterna sen ut på Harrys ^^ :D
Dansa Dansa Dansa!! sen hämtar älsklingen mig i vår nya Bil ^^ :)
En blå Passat <3 <3 <3 <3